Igår var det dags för den stora förändringen. Malawicikliderna och de stora gråstenarna var inhysta hos min mamma, mängder av växter var inköpta och upphämtade och engelsk sjösten och blomjord var inköpta.
Jag började med att dra upp alla växterna och lägga dem i hinkar med vatten från akvariet.
Eftersom walstadsakvarier har ett eget litet ekosystem så behövs inget filter. Därmed tog jag upp allt filtermaterial som varit bakom bakgrunden. Det var ganska mycket och där fanns även hel del gosiga mögliga alger. Bläää!
Sedan tankade jag ut vattnet, vilket visade sig vara ett drygt jobb. Jag har gjort det förut ur detta 240-literskar men måste ha förträngt hur tråkigt och omständligt det var. Detta moment tog längst tid. När halva karet var tömt funkade inte slangmetoden längre så då fick jag ta hinkar. När 1/3 återstod fick jag ta bunkar och i slutet blev det koppar. I allra sista sluttampen fick jag använda en handduk som svamp. Suga upp – krama ur.
Men lite innan dess var det dags att fånga fiskar. Då fick min make – fiskfångaren komma till undsättning (jag är rådålig på att fånga fisk! Jag kan bara fånga guppier, de är lätta!). Teddi fick upp 7 (!) encentimeters rödzebrayngel (jag trodde att det var ett!) som jag placerade bakom bakgrunden i Tanganyikakaret (får se hur länge de stannar där istället för tränga sig fram och bli compressicepsmat?) samt 2-3 ancistrusbebisar. Nu har jag typ 7 st i det andra växtkaret. Sedan var det dags för de vuxna malarna. Det var en pärs. De hade simmat in under underkant på bakgrunden och lagt sig längst in innanför kanten på en fastlimmad frigolitmatta. De låg där och tryckte i sanden/vattnet. Vi fick dra fram akvariet och så fick jag stå bakom och visa var de var medan Teddi gick loss med håven. Vi hittade dock bara två. Vart hade honan tagit vägen?
Fiskjägaren
Till slut var fiskarna uppe och vattnet och gruset (nästan) borta.
2,5 cm blomjord lades i och plattades till ordentligt.
Ca 2 cm finkornigt 1-2 mm grus lades på jorden och över det ett 0,5-1cm lager engelsk sjösten 3-5mm.
Sedan var det äntligen dags att plantera. Då var klockan runt 18.00 och jag hade hållt på sedan 13.00 med en matpaus och tre amningspauser för dottern.
Stenarna, rötterna och några förgrundsväxter är på plats. Ett helt annorlunda intryck än det som var tidigare!
Så här såg det ut när allt var färdigplanterat. Då var klockan 19.30. Bilden är inte så bra och vattnet är väldigt dimmigt så jag återkommer med en större och bättre bild så snart det är möjligt.
De första fiskarna som kör in karet blir de ancistrusar som bodde där innan. Den tredje ancistrusen hittade jag nämligen under väldigt obehagliga omständigheter. Jag var väl medveten om att ancistrusar ibland följer med upp om man drar upp rötter ur akvarier och därför tittade jag noga när jag tömde karet på attiraljer. Men när jag skulle lyfta i grejerna igen så fick jag en chock när jag såg honan ligga där på botten i plastbaljan med rötter (och utan vatten). Jag skrek och rusade ut i vardagsrummet. Dottern Molly vaknade och gallskrek och Teddi fick återigen komma till undsättning och rädda den stackars malen som legat där i 5-6h (som tur var fuktig samt med en liiiten pöl vatten att doppa magen i. Men den verkade klara sig fint. Har hört sådana historier förr. Helt fantastiskt faktiskt. Ja, nu har jag återigen byggt på min malfobi lite. Fy! Men det var värre den gången malen stektes ovanpå plattorna jag lagt ovanpå bakgrunden. Den hade försökt hoppa över bakgrunden, landat på plattan och inte kunnat ta sig ner. Det luktade jätteilla i köket och det berodde på att den legat där alldeles under lysrören… Fy, farao. Har mardrömsbilder i huvudet fortfarande!! 
Men nu är allt planterat och fixat. Nu saknas bara fiskar.
